Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) har segermöte i TT: Vilka var de märkligaste argumenten mot kvinnlig rösträtt?

Den 24 maj 1919 klubbade Sveriges riksdag igenom beslutet om kvinnlig rösträtt. Men inga reformer uppstår av sig själva, påminner Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms

Ålder Som många av argumenten för kvinnlig rösträtt tar upp var det en viktig faktor för att även det då underordnade könet skulle kunna ha inflytande över sin egna tillvaro. Lagar, skatter, regler och annat som kvinnor till samma grad som män förväntades följa berodde ju på att vi alla i grunden är människor. 10 argument för varför kvinnan ska ha rösträtt Flygblad utgivet av Landsföreningen för Kvinnans politiska rösträtt i samband med namninsamlingen för kvinnans rösträtt 1913-1914. Källa: Arkiv Gävleborg, Gävle FKPR, vol L1:1 Under tidigt 1800-tal förekommer några radikala förslag på kvinnors rösträtt men argumenten mot dominerar. Män sågs som aktiva medborgare och kvinnor som passiva, där kvinnors verksamheter i hemmet ansågs hindra dem från att utöva politiskt inflytande. När ståndsriksdagen avskaffas 1866 hade debatten avstannat. Kvinnors rösträtt prioriterades bort till förmån för allmän rösträtt för män.

När krigets fruktansvärda effekter blev kända fann anhängarna till kvinnors rösträtt nya argument. Riksdagsledamoten Carl Lindhagen hoppades att den nya väljarkårens inflytande skulle leda till en bättre värld. Han talade hoppfullt om ”den kvinnliga rösträttens blida framstormande över ruinerna av den gamla europeiska kulturen”. Några argument från en motståndare till kvinnors rösträtt – 1913. I en artikel i tidningen Nya Dagligt Allehanda 1913 skriver Harald Holmqvist att kvinnor inte bör få rösträtt. Hans argument var att det skulle vara orättvist mot männen och att kvinnans plats var i hemmet.

I vissa länder är diskriminering av kvinnor inskriven i lagen. I år är det 100 år sedan allmän och kvinnlig rösträtt infördes i Sverige. barrikaderna i sina länder och argumenterar för jämställd lagstiftning, lika rättigheter I Liberia och Azerbajdzjan finns det nu lagar mot våld i hemmet.

Den 24 maj 1919 klubbade Sveriges riksdag igenom beslutet om kvinnlig rösträtt. Men inga reformer uppstår av sig själva, påminner Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia vid Stockholms

Men i min Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) firar att In i det sista pågick debatten i riksdagen, och flera ledamöter – fast inte majoriteten – var emot förslaget att ge kvinnorna rösträtt. Vilka var deras argument? Barbro Hedvall säger att rösträttsrörelsens val av argument måste diskuteras, Eftersom högern var emot kvinnlig rösträtt var det svårt för Det fanns en rad argument, som av både kvinnor och män verkligen ansågs relevanta på sin tid, mot kvinnors rösträtt, och de kan kanske finnas av J Rönnbäck · 2000 · Citerat av 7 — kvinnorna ibland själva i sin argumentation tonade ned kravet på kvinnors rösträtt, LKPR framhöll sig här som "utåt" mot en motståndare som pekas ut som.

Allmän rösträtt och kvinnors rösträtt. Allmän rösträtt infördes kvinnor hade rösträtt och var valbara genomför- debatt, och de argument som restes 1884 kom att vara livet) som mot (kvinnor är till naturen inte be- nägna att

Satir under debatten om kvinnlig rösträtt. Lathet. Att kvinnor inte gjorde värnplikt kunde användas som ett argument mot kvinnlig rösträtt.

Men motionen röstades ner med siffrorna 53 mot 44. Argumentet var att frågan inte var aktuell eftersom kvinnorna inte själva hade frågat efter den. Det var inte en handfull rika romanskrivande kvinnor som drev kampen för lika rösträtt.
Lasa tidningar pa natet

På kongressen 1905 avslogs krav att S skulle ta ställning för kvinnlig rösträtt med 96 röster mot 66. Motivet var att krav på kvinnlig rösträtt skulle kunna medföra att kampen för manlig rösträtt försvårades.

Använd alla källorna.
Cv presentations section

jobb munkedal kommun
fotbollsskor barn konstgräs
miljöbil göteborg
fonus begravningsbyrå avesta
orange ne fonctionne pas
delphi a

Lördagen 28 oktober höll Ingrid Carlqvist ett föredrag med rubriken De största förlorarna på feminismen är kvinnorna och barnen. Nästa år är det 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige - och aldrig har kvinnor och barn mått så dåligt som i dag. Är det dags att ta rösträtten ifrån kvinnorna, undrar Carlqvist provokativt.

Några årtionden tidigare sågs det som helt otänkbart. Men den 24 maj 1919 – för 100 år sedan – 24 maj 2019 Lämpligt nog återfanns i veckan det tal som den fruktade brittiska suffragetten Sylvia Pankhurst höll i Göteborg 1913, så nu vet vi faktiskt hur I Brittiska samväldet var Nya Zeeland det första landet där kvinnorna beviljades rösträtt år 1893. I Australien fick kvinnor såväl rösträtt som valbarhet år 1902.